Majja Lund
Yoga World

VardagsYoga

ResorVardagsYogayogaevent

… och höstplaner.

Ja, jag njuter av nuet. Som jag nämnde i inlägget innan .. Sommarlovet är här! Kanske semester någon? Men i och med att Jensa är ledig kan jag också ägna mer tid åt höst-planering. Dels för att det kliar lite i yogalärarnerven samt att varje skriven klass och tema jag gör nu kommer ge mig mer ledig familjetid i höst så passar bra att skriva i förväg när lusten faller på. Jag håller olika yogaklasser varje vecka, dvs det är nya flöden och teman varje vecka, även om det kan vara någon “dubblett” av passet under veckan. Och håller i regel 10-15 yoga pass i veckan och så ett par dansklasser därpå. Så mycket planering blir det. Men jag älskar det. När jag skriver pass är det som att skriva musik, det kommer till mig. Ibland lirkar jag med ett tema, en riktning osv men när det väl är satt brukar flödet liksom skriva sig självt. Det är coolt. Hur gör ni, yogalärar-kollegor?

Under dagar i Värmlandsskogen har jag passat på att skriva pass medan barnen sover eller leker på egen hand. En extra kreativ plats där det är lätt att skriva (se bilden i headern).

Dessutom längtar jag EXTRA MYCKET efter några grejer i höst.. jag låter de kommande inläggen berätta vad det är mer i detalj! Cliffhaaaanger, right?! 😉

Och du, vad längtar du efter i höst?

med kärlek,
Majja

positioner/asanasVardagsYoga

När yogan lämnar avtryck (i form av blåmärken)

Att yogan gör avtryck är nog ingen hemlighet för den som praktiserat ett tag. Det kan vara nyvunnen självkännedom, kroppskännedom, någon insikt som faller på plats, djupare andetag när man kliver av yogamattan med mera. Men blåmärken, brukar ni få det?


För mig sker det i regel bara när jag leker med armbalanser. Då kan man få dessa blå söta prickar på triceps ett par dagar efteråt. Ser rätt skumt ut, men känns också lite som ett “secret-sign” som andra yogis som också gillar att trampa på sina egna överarmar kan känna igen? 😉



Med kärlek,

Majja

Populärt från Yogaworld.se

Okategoriseradepositioner/asanasVardagsYogaVideos och program

Sidoplanks-sekvens i bilder

Vädret just nu BJUDER IN till att yoga UTE. Vi har städat altanen och jag och kidsen hänger där så mycket vi kan. Här är delar av en sido-planks sekvens Love och jag lekte med härom dagen. Ibland kommer jag på mig själv att yoga väldigt mycket “framåt och bakåt”, men glöm inte alla möjligheter med positioner som stärker musklerna på sidorna av kroppen. Jag tycker den här sekvensen är grym för skulder och höftstabilitet, men framförallt. Den är kul. Utmanande, stärkande och när den väl börjar flyta – KUL!

  • Stöttad Sidoplanka. Ta stöd från hela handen som är i marken, markera särskilt tumbas och lillfingerbas. Svep den övre armen i stora cirklar. Så skönt, som smörjmedel för axelleden!



  • Core core core! Lyft av det undre benet, dra knät in mot bröstet eller sträck ut foten framför dig.
  • Sätt i foten intill den andra. Svep den översta armen upp mot taket/himlen och ner mot handen i mattan. Grymt bra stabilitetsträning för skuldran.
  • Greppa den översta foten och sträck uppåt. En sån position som verkade omöjlig i början av min praktik, men well hello, saker händer när man testar igen. Och igen. Och igen 😉
  • Landa foten bakom kroppen och vrid över i en wild thing/rockstar.

Mellan landa i hunden/barnet och gör sedan samma sak på andra sidan.

Med kärlek,

Majja

IntentionerMindful majpositioner/asanasVardagsYogaVideos och program

TEMA 4 – Framåtfällning (+kort flöde i bilder)

Teman är för mig ett utmärkt sätt att hålla kvar närvaron i praktiken. Ett ankare, en röd tråd, något att återkomma till med tankarna när de vandrar. I de här temana kommer du få jobba med olika rörelseriktningar. Känn dig fri att lägga in rörelser i andra riktningar om sin kropp behöver det, som alltid, lyssna och ta ansvar för att praktiken känns hållbar i din kropp.

Så vad innebär det att fälla framåt för dig?

Jag tänker dels på att det symboliserar att jag vänder mig inåt, mot mig själv. Ibland till och med bugar inför mig själv. Man kapar lite av de yttre stimulina just genom rörelsen, och även blicken riktas mot ensjälv så jag tror flera känner igen sig i det, att man fäller fram för att konversera eller bara närma sig sig själv.

Men det var också någon, jag minns inte vilken yogalärare, som sa att hjärtat har en bakdörr. Och den öppnas med framåtfällningar. Och vad är den bra för? Jo, för att kunna fylla hjärtat måste det gå att tömma. Tömma bitterhet för att fylla med kärlek (förmågan att förlåta?) släppa gammalt groll för nya konversationer, släppa spänningar för ny energi.

Därför gillar jag att fokusera på UTANDNING när jag jobbar med framåtfällning. Att mjukna in, utan att totalt kapitulera eller kollapsa. Men mjukna mot normalspänning, för oftare går vi med en högre spänningsgrad.

Och det kan också handla om att känna sig själv, jag har hört det sägas ”tension is who you think you should be, relaxation is who you are”, så leta efter vad som är DU med din utandning. Inte genom att kämpa ännu mer, leta febrilt, pressa dig framåt, närmare.. men genom att mjukna mot det. Bjuda in möjligheten att göra andetaget något djupare, möjligheten att släppa någon spänning, och på så vis göra mer plats för DIG.

Låt flödet växa nerifrån och upp. Utgå ifrån barnet, kom ihåg andas uuuuut.

Samma avstånd mellan händer och fötter, lyft höfter och rikta sittben mot taket/himlen. Hunden.

Vandra händer bak till fötter, böj i knän och vila magen mot låren. Trasdocka. Andas uuuuut.

Aktiv förlängning framåt. Tänk att höfterna och bröstkorgen förlängs från vara dra. Dea in hakan och bli lång ända från svanskotan ut genom hjässan. Dra skulderbladen lätt mot varann för att försäkra att du sträcker framåt och inte rundar neråt. Här kan du låta inandningen leda dig låååång.

Samma precis, men nu bli lång ända från bakre hälen. Flygande krigare.

Landa händerna ner och kliv ena foten bak. Sänk höfterna och förläng än en gång ryggen framåt. Bröstkorg och höfter från varann, remember?

Dra höfterna bakåt men behåll längden i ryggen. Vad händer om du putar lite med rumpan?

Knyt ihop säcken tillbaka i Balasana, barnets position. Känns den annorlunda?

… Och med det passande temat, den vackra balansen av att släppa och bjuda in, släpper vi nu MINDFUL MAJ. Släpper den guidning ni haft från oss (men som såklart finns kvar på bloggar och instagram att återvända till om du vill!) och bjuder in att du fortsätter praktiken på ditt unika vis. Lycka till!

med kärlek,

Majja

Mindful majVardagsYoga

Maj – en upptagen månad?

Hur har Mindfull-maj landat hos dig? Har du följt med i de dagliga meditationerna med Vevve? Hämtar inspiration av Denice? Följt mina tema-program eller kanske gjort Yin videon?

Jag funderade på Maj som månad och jag tänker; är det en sån där upptagen månad?

Jag tittar tillbaka i min egen kalender och ser att varje helg innebär något planerat, det har varit födelsedagar, event, morsdag med mera. Vi (läs min man) har också byggt på ett trädäck i trädgården och införskaffat nya trädgårdsmöbler. Mira och jag har planterat och vattnat. Vi har städat extra mycket inne för att hålla ute pollen. Min distanskurs går mot slut-uppgift som är en större inlämningsuppgift. Love växer så det knakar och pratar (bäbis bubbel) mer och mer för varje dag. Vi planerar för semester och sommarens tåg och båtbiljetter är bokade. Jag har haft möte med min plats-chef och planerat höstens yoga schema. Det är en månad där det både händer mycket och mycket planeras, är det på samma vis hos dig?

MEN jag har mediterat VARJE morgon. Jag chockerar mig själv, och mitt 10 år yngre jag hade antagligen trillat baklänges, haha. Och yogat, mer än någonsin. Och lagt in tid för träning. Tidiga kvällar för extra mycket sömn. Såna där grejer som lätt faller bort när vardagen går snabbare.

Har du sett texten ovan tidigare? Första gången jag läste den tyckte jag den var hel-knasig. Now it makes sense. Att inte glömma att stanna upp. Lyssna in. Det är då jag upptäcker vilka saker som behöver bortprioriteras när vardagen blir för fullspäckad. Det är då jag upptäcker om andetaget går hela vägen ner i magen eller (som det gjort flera ggr denna månad) stannar halvvägs upp eller ner. Och låt mig klargöra några saker som jag inte fattade innan jag började meditera och som skrämde mig litegrann:

  • Det är inte alltid härligt. Ibland är det jobbigt att stanna upp. Det kräver arbete och dedikation men att var yr av tankar och rusa på utan att veta vart jag är på väg är jobbigare.
  • Det gör mig inte konstant lugn, eftertänksam, tystare och får mig inte att börja gå runt i vita (fläckfria) kläder. Jag fortsätter vara mitt energiska, babbliga och halv-snurriga jag, men kanske något mer medveten?
  • Meditation är inget vaccin, du kan inte göra det en gång och sedan tro att du ska vara närvarande och avslappnad i evig tid. Nix pix, för mig är det ett redskap. Ett ständigt arbete i att försöka vara närvarande och forma min tillvaro som jag vill ha den.

med kärlek,

Majja

1 2 34

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.