Majja Lund
Yoga World
Resor

Med Glada Hudik teatern och Springtime i Portugal

Befinner mig än en gång på platsen som känns som ett andra hem; Yellow Beach Hotel, Monte Gordo, Portugal. Med Springtime familjen.

Alltid lika fint att återse de fina, proffsiga och roliga kollegorna! Har sedan den första resan (som nu faktiskt är många år sedan… en resenär frågade hur många veckor jag varit här och jag vet faktiskt inte men det måste vara över 20 st iallafall!) känt mig välkomnad in i gänget och har inspirerats av både instruktörernas personligheter och pass. Blir lika glad varje gång jag får möjligheten att åka hit som instruktör.

Samarbetspartner till Springtime denna vecka är Glada Hudik teatern med världens bästa Pär Johansson i spetsen. Det är rekordmånga teaterlägerdeltagare, och med anhöriga/medresenärer och oss instruktörer är vi ett gäng på nästan 200 pers. Det känns ändå som jag känner de flesta då många varit med på de tidigare resorna. Jag var instruktör de först två resorna som gjordes ihop med Hudikteaterns läger, men missade förra året då Mira var för liten för att jag skulle kunna lämna, eller för att följa med. Så har längtat extra mycket till det här gänget! Lite déja vu är det att jag under den senaste resan just med detta gäng, hade Miri babiri i magen och vaggade runt henne därinne på dansklasser och yoga. Och nu är hennes lillebror/syster med i magen. I liknande vecka dessutom, så är snarlikt rund om magen till och med 😉

Och nu är vi här, och vi har KUL! Det är hög uppslutning på passen ochdeltagarna går in med en strålande attityd, utmanar sig själva, testar nya saker och lyssnar och rör sig utifrån sina egna kroppar. Teaterdeltagarna sysslar mer med teater fram till onsdag då det är föreställning (som vi andra får se, hurra!!) och tisslar och tasslar om det mycket hemliga manuset.

Mellan pass, kvällsdiscon och häng passar jag på att jobba. Skriver på höstens yogaklasser samt inlämningsuppgiften till Yinyoga utbildningen jag nyligen gick. För denna gång är jag alldeles ensam på mitt rum och har således extra tid och kraft. Ingen familj är medpackad. Hotellpersonalen har frågat “where’s the baby-girl?” och det gör mig glad att Mira (som faktiskt redan varit här 4 veckor, 2 veckor när hon var 9 mån och 2 veckor när hon var 15 mån) ger ett minnesvärt intryck. Och herre min je vad jag grät när jag lämnade henne och Jens på stationen. Du vet, sån där hulk-gråt så att tågpersonalen undrar hur det står till. Och vad kan jag svara då? Sanningen är ju att jag har det nästan för bra. Jag var på väg till ett roligt äventyr men lämnade världens finaste familj hemmavid. Livet alltså.

 

Så fort de stora tårfloderna stillnat skiftade jag fokus till vart jag var på väg. Kände mig pepp och tacksam och här väl på plats är det härligt att kunna ge resenärerna fullt fokus. Nog berikar det när Mira är med, på så många vis, men det är vilsamt för huvudet att fokusera på en sak i taget. Som det första danspasset på magiskt fina plankan igår. Eller corepasset på eftermiddagen där jag passade på att aktivera magmusklerna och ge babyn därinne lite extra kramar. Eller eftermiddags-mys-yogan jag guidade med temat njuta. Eller morgonyogan som jag kunde gå på som deltagare och bara ta emot. Eller det svettiga afropasset jag höll på förmiddagen… ni förstår att här finns mycket härligt att hänge sig åt? Dessutom ljuvligt fina deltagare, med deras historier, tankar och alldeles unika personligheter. Jag njuter.

 

Med kärlek,

Majja

2 kommentarer

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.