Majja Lund
Yoga World
Annons
Annons
Okategoriserade

Inspelningsdag på Yogobe

Hade förmånen och äran att få agera “kropp” åt Vevve Jäderlund igår under ineplsningsdag från 9-17 med Yogobe. 5 hela program och en drös teknikvideos blev filmat. Det var som att få göra ett mini yoga-maraton. Vilken lyx!

Jag älskar verkligen Vevves flöden. De är smarta, roliga, sköna och ofta (om man vill och väljer att jobba så) riktigt riktigt fysiskt utmanande. De bjuder också in till att utforska den egna kroppen, eftersom flödena upprepas kan man välja att hitta egna nyanser i utförandet vilket också ger mervärde tycker jag.

Så jag åkte hem lite lätt yoga hög och lycklig från Stockholm igår. Och kan idag inte sticka under stol med att träningsvärken smyger fram… precis överallt. Och stegrar för varje timme, haha!

Under vilan på en av passen tänkte jag “vilken tur att detta snart kommer finnas på yogobe för jag vill göra dem här passen IGEN och IGEN och IGEN.” På riktigt. För att det var sekvenser jag älskade och vill få uppleva igen, men också för att det var positioner som kände – oh! Den vill jag ha revanch på.

Hoppas du ser fram emot att testa programmen när de dyker upp på Yogobe. Dessa klasser är en “Happy Hour” serie men vet också att Vevve spelat in nybörjarprogram. Hur bra?!

med kärlek

Majja

Annons
Annons
Okategoriserade

Trauma och Yoga utbildning med Josefin Wikström

I helgen har jag gjort modul 1 i Josefin Wikströms Yoga och Trauma utbildning. Jag har redan lärt mig massor, fått en enorm respekt och ödmjukhet inför vad trauma innebär och ser hoppfullt på vad forskningen visar att yoga kan komplettera terapi och mediciner med.

Den här utbildningen innebär inte att man kan behandla trauma med yoga, däremot känner jag redan att jag får mer redskap till att möta det som dyker upp på “vanliga” yogaklasser. Ångest, oro, depression och framförallt – stressproblematiker.

Vi har pratat mängder om hjärnan, nervsystemet och hur dessa delar påverkas av stress och dessutom extrem stress som inte avklingar, vilket är en del av vad trauma innebär.

Ser verkligen fram emot att lära mig under de kommande 2 modulerna. Och är så imponerad av det arbete Josefin Wikström gjort, känner du till något av hennes arbete? Här hittar du mer om utbildningen, och här hittar du hennes program på yogobe.

med kärlek,

Majja

Populärt från Yogaworld.se

Okategoriserade

The art of Observing and Adjusting

Jag har fått hem en relativt ny yogabok (The Art of observing and adjusting, 2019), som jag verkligen längtar att få sätta tänderna i. (säger man så, haha? Får flashback till när Mira var liten och var en “bokslukare”, hon satte tänderna i var bok hon fick fatt i, se nedan)

Jag har bara hunnit bläddra igenom boken so far, men är förväntansfull.

1 ) För att själva titeln och boken börjar med OBSERVING. Jag kan bara gå till mig själv, men när jag lärt mig en “ny assisteringsteknik” riktigt kliar det i fingrarna att gå in och testa den på deltagare. Kanske oavsett om den “behövs” eller inte. Jag tror inte att den finns något konstant rätt eller fel kring assisteringar (jo – att det ska vara önskvärt från både deltagare och lärare!) Ibland assisterar jag för att förstärka känslan av något, förtydliga en del av rörelsen eller andetaget. Ibland assisterar jag bara som stöttning, lite sådär “jag finns här”. Men ibland assisterar jag för korrigera. Det vill säga att jag upplever att deltagaren inte är närvarande i någon kroppsdel, liksom “tappar den”. Det kan vara ett knä som faller in eller en ländrygg som “hänger” i svank. Men för att göra de typerna av assisteringar måste jag först observera. Iaktta och öva på att se vad som är naturliga variationer och vad som är omedvetenhet eller inaktivitet hos deltagaren. För att kunna göra det måste jag sätta mina egna förutfattade meningar och egen vilja om vad jag VILL assistera och verkligen försöka iaktta vad som är relevant att assister. (SÅ bra, så svårt!)

2) Därav den andra delen som verkar så intressant med boken. Som jag nyss skrev, när jag observerar måste jag ha i åtanke att det finns naturliga variationer i hur vi utför olika yoga asanas. Beroende på hur vi strukturellt ser ut i kroppen. Och här gör boken en intressant uppdelning mellan framförallt om man har framåt eller bakåt-tippat bäcken.

Jag känner bums igen mig i den bakåttippade varianten och känner också igen mig själv och många deltagare, i de exempel som ger på hur olika yogapositioner kan se ut beroende på just skillnad i hur bäcken och ryggrad är strukturerad.

Någon som läst boken? Berätta era reflektioner. Någon som blir nyfiken?

med kärlek,

Majja

26 februari, 2020 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
yogaevent

ParYoga på Yogoteket!

När jag såg eventet “ParYoga på yogoteket” dyka upp på facebook var jag snabb att smsa min man om han var sugen. “Jag fixar barnvakt och vi kanske kan äta ute efteråt” tror jag att jag la till som lockning eftersom han, till skillnad från mig, inte är galen i yoga. “Ja, låter kul” svarade han och jag var snabb som blixten att anmäla oss innan han skulle hinna ändra sig, haha.

Och det var verkligen fint att få hänga med honom en eftermiddag. Med småbarn och pusslande mellan hans arbetstider dagtid och mina kvällstid, är det ibland svårt att hinna säga en hel mening till varandra vissa dagar. Detta var välbehövligt.

Evelina och Karin guidade först i långsamma positioner där man stöttade eller skapade tryck av kropparna mot varann. Yin-style liksom. Fint. Tyst och lugn stämning. Jag kom på SÅ mycket jag ville säga till Jens, men såg det som en övning att faktiskt bara finnas för varann utan att kommunicera verbalt.

Sen acro! Mitt favvo! Det var kul att testa att röra sig i flöde, som från träd, till krigare 2 (hand i hand) och halvmåne med ryggen mot varandra (testa, svååååårt!!) Och några enklare inversioner – Detta hade jag velat ha mera mera mera av, tror jag skulle jag kunna leka en evighet med just detta. Och det väckte inspirationen och vi fortsatte hemma igår och fick faktiskt till en Washing Machine för första gången, woop woop!

Yogoteket är en liten, supermysig yogastudio i Örebro och Evelina som håller i nyckeln (men som delar lokalen med fler duktiga lärare, såsom Karin, och erbjuder ett fylligt schema med olika typer av klasser) känns så genuin och varm både i sitt välkomnande och instruerande. En trevlig ny bekantskap som jag hoppas se mer av!

med kärlek,
Majja

17 februari, 2020 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
VardagsYoga

När vägen in blir uppkörd

Hur ser din relation till meditation ut?

Det tog lång tid, åratal, efter att jag påbörjat min fysiska yogapraktik innan jag ens övervägde att testa regelbunden meditation. Från och till gjorde jag 2 minutersvarianter i ett par dagar men föll ofta ur rutinen efter max en vecka.

Nu har jag mediterat så gott som dagligen i snart närmare 2 år (kors i taket när jag tänker efter!) och det slog mig idag att det liksom känns som att vägen in är uppkörd.

Att när jag sätter mig för min meditation (som är 8-10 min på morgonen) så kommer jag (oftast!) snabbt i kontakt med nuet och jaget. Och det är så coolt. Vissa dagar är huvudet (såklart!) all over the place, eller en förkylning trubbar av sinnena, men det kan jag ta med ro för det är liksom som att vägen har blivit snårig men jag vet att om jag sitter kvar och låter det vara så, så öppnar den succesivt upp sig igen.

Kan ni relatera till den känslan? Att det blir lättare och lättare att “landa in” ju oftare man gör det? Precis som med allt annat man övar på. Värt att nämnas om och om igen – yoga är praktik. Aldrig färdigt. Ständigt i process och man får liksom underhålla vägarna man väljer att bana upp för sig själv.

med kärlek,

Majja

12 februari, 2020 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 68

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.